Dragracing

STADGAR för SKÅNE RACERS IDEELLA FÖRENING

Skåne Racers Ideella Förening (SRIF) med hemort i Malmö kommun bildades 1992. Ursprungliga stadgar fastställda av årsmöte 1992. Revidering av ursprungliga stadgar, inklusive bilagorna 1, 2 och 3, har fastställts av årsmöte 2012, av extra årsmöte 2014-11-17, årsmöte 2016-06-07, av årsmöte 2018-05-13 samt av årsmöte 2019-03-03

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Ändamål

Föreningen ska bedriva följande idrotter:

Streetracing

Dragracing

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att:
Erbjuda sina medlemmar tillfälle att köra organiserade tävlingar under ordnade förhållanden på en av specialidrottsförbund godkänd bana.
På detta sätt vill föreningen hjälpa samhället att minimera olaglig tävlingsverksamhet på allmänna vägar. Föreningen ska också verka för ett gott samarbete mellan Malmö stad och dess berörda myndigheter.
Föreningen ska i sin verksamhet aktivt motverka all form av diskriminering och verka för en doping- och drogfri idrott.

2 § Föreningens namn

Föreningens fullständiga namn är SKÅNE RACERS IDEELLA FÖRENING, förkortat SRIF Föreningens organisationsnummer är 846004–9474.
Föreningen har sin hemort/säte i Malmö stad.

3 § Sammansättning och tillhörighet

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Bilsportförbundet, Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Genom medlemskapet i Svenska Bilsportförbundet och Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet blir föreningen även medlem i Skånes Idrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen samt i Södra Bilsportförbundet och Södra Motorcykelförbundet (SDF) där föreningens hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av dessa idrottsorgan.

På begäran av RF eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

4 § Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte, medlemsmöte och styrelsen.

5 § Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 december.

6 § Firmateckning

Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
Den som genom delegation fått fullmakt att företräda föreningen ska återrapportera till styrelsen.

7 § Stadgetolkning med mera

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna ska i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.

8 § Stadgeändring

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

9 § Upplösning av föreningen

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen ska anges dels att föreningens tillgångar ska användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. ska arkiveras t.ex. i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, ska omedelbart tillställas vederbörande SF.

FÖRENINGENS MEDLEMMAR

10 § Medlemskap

Alla personer som vill stödja föreningens ändamål har rätt att beviljas medlemskap. Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att sökanden kommer att motarbeta föreningens ändamål eller på annat sätt skada föreningens intressen.
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Medlemskapet gäller tills vidare.

Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Innan sådant beslut fattas ska personen i fråga ges tillfälle att inom viss tid, minst 14 dagar, yttra sig över de omständigheter som är anledningen till att medlemskap ifrågasätts.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande ska iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet ska inom tre dagar, från dagen för beslutet, skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.

11 § Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem:

v ska följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut,

v ska betala de avgifter som beslutats av föreningen,

v har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,

v har rätt till information om föreningens angelägenheter i den utsträckning som följer av 30 §,

v ska följa föreningens Värdegrund

v har inte rätt att låna någon utrustning som ägs eller tillhör föreningen, om detta inte beslutats av styrelsen eller av styrelsen utsedd person i varje enskilt tillfälle,

v har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen

12 § Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Föreningen har därvid rätt att uppställa särskilda villkor för utövande av vissa uppdrag. Vid deltagande i träning, tävling eller uppvisning representerar medlem sin förening. Föreningen bestämmer förutsättningarna för medlems deltagande i träning, tävling eller uppvisning. För deltagande i träning, tävling eller uppvisning utanför Sverige krävs vederbörande SF:s godkännande.
Är arrangören av träningen, tävlingen eller uppvisningen inte ansluten till det SF som administrerar ifrågavarande idrottsgren, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt träningen, tävlingen eller uppvisningen.

13 § Utträde

Medlem, som önskar utträda ur förening, ska skriftligen anmäla detta. Har medlem vid sådant utträde inte betalat föreskrivna avgifter till föreningen, bestämmer föreningsstyrelsen om de ska betalas eller inte.
Om medlem inte betalat medlemsavgift under två på varandra följande år, får föreningen besluta om medlemskapets upphörande. Om inte annat beslutas upphör medlemskapet enligt första eller andra stycket när medlemmen avförs från medlemsförteckningen. Personen ska underrättas om att medlemskapet har upphört.

14 § Uteslutning med mera

Medlem får, utan iakttagande av 11 § andra punkten/stycket, uteslutas om medlemmen, trots påminnelser, har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter. Medlem får också uteslutas om medlemmen motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot föreningens stadgar eller på annat sätt skadat föreningens intressen.
Uteslutning gäller tills vidare. Beslut om uteslutning får dock begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning. Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid av föreningsstyrelsen angiven tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslut om uteslutning eller varning ska skälen redovisas samt anges vad medlemmen ska iaktta för överklagande. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen skickas till medlemmen.

15 § Överklagande

Beslut om att vägra medlemskap, medlemskapets upphörande eller varning får överklagas till vederbörande SF enligt reglerna i 15 kap. RF:s stadgar.

16 § Medlemskapets upphörande

Beslut om upphörande av enskilds medlemskap gäller inte förrän klagotiden utgått, eller då beslut överklagats, ärendet blivit slutligt avgjort.

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

17 § Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av april månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet ska av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna. Vidare ska kallelse jämte förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen.
Verksamhetsberättelse, årsredovisning/årsbokslut, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget och styrelsens förslag samt inkomna motioner med styrelsens yttrande och valberedningens förslag ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

18 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet. Förslag från medlem (motion) ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet avge skriftligt yttrande över motionerna.

19 § Beslutsförhet

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.

20 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet

För att vara röstberättigad på årsmöte, extra årsmöte och medlemsmöte gäller:
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem, som inte har rösträtt, har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

21 § Ärenden vid årsmötet

Dagordning vid årsmöte enligt följande:

1. Mötet öppnas

2. Fastställande av röstlängd.

3. Fastställande av föredragningslista.

4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

5. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

6. Val av två protokolljusterare och tillika rösträknare.

7. Årsmöteshandlingar

a. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.
(föredragande mötesordförande alt. mötessekreterare)

b. Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret. (föredragande kassör)

c. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret. (föredragande revisor)

8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

9. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets/räkenskapsåret.

10. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

11. Val av

a. föreningens ordförande för en tid av två (2) år;

b. halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två (2) år;

c. två suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av ett (1) år,

d. revisor för en tid av ett (1) år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;

e. en ledamot i valberedningen för en tid av tre (3) år,

f. ordförande/sammankallande i valberedningen för en tid av ett (1) år.

12. Fastställning av medlemsavgift för kommande år.

13. Beslut om datum för medlemsmöte

14. Årsmötets avslutande

22 § Valbarhet

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen innevarande år. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen eller suppleant i styrelsen, valberedningen eller till revisor eller revisorssuppleant i föreningen.

23 § A) Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst 30 procent av föreningens totala medlemsantal av röstberättigade begär det. Sådan framställning ska avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte ska den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte ska senast sju dagar före mötet tillställas medlemmarna eller publiceras inom samma tid på föreningens hemsida. Vidare ska kallelsen med förslag till föredragningslista publiceras på hemsidan.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke. Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.

23 § B) Medlemsmöte

Styrelsen kallar medlemmar till medlemsmöte. Datum för medlemsmöte beslutas av årsmötet och ska hållas senast 12 november samma år.

23 § C) Ärenden att behandla på medlemsmöte

# Valberedningen går igenom de uppdrag/ledamöter vars mandatperiod går ut till årsmötet,

# Nomineringar ska vara inkomna till valberedningen senast den sista januari, nästkommande år,

# En överskådlig summering av säsongen presenteras av styrelsen,

# Fastställande av medlemsavgifter,

# Medlemsmötets avslutande.

Efter avslutat möte:

# Öppet för frågor från medlemmarna samt framtidstankar/ utvecklingsmöjligheter.

24 § Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ. Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det ska dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag.

25 § Ikraftträdande

Beslut fattade på årsmöte eller extra årsmöte gäller från dagen då respektive möte avslutas.

VALBEREDNINGEN

26 § Sammansättning

Valberedningen består av ordförande/sammankallande och två (2) övriga ledamöter valda av årsmötet i rullande 3-års mandatperioder. Valberedningen ska bestå av kvinnor och män och olika åldersgrupper ska finnas representerade. Årsmötet kan besluta om vakans på en ledamot av valberedningen. Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande/sammankallande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.

27 § Åligganden

Valberedningen ska bereda valen inför kommande årsmöte och ska i detta arbete fortlöpande under verksamhetsåret följa styrelsens och revisorernas arbete.
Valberedningen ska senast två månader före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid Därefter ska valberedningen informera medlemmarna om eventuella avsägelser. Valberedningen ska upplysa medlemmarna om att de har rätt att inkomma med förslag på kandidater.
Valberedningens förslag skall finnas tillgängliga när årsmöteshandlingarna är klara innan kandidatnominering påbörjas på årsmötet ska valberedningen meddela sitt förslag beträffande det val nomineringen avser dessutom ska valberedningen informera om vilka övriga som nominerats. De som ingår i valberedningen får inte obehörigen röja vad de i denna egenskap fått kännedom om.

REVISION

28 § Revisor

Föreningens räkenskaper och förvaltning ska årligen granskas av den av årsmötet utsedda revisorn. Revisorn ska vara oberoende av dem som de har att granska. Revisorn har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Föreningens räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret ska vara revisorn tillhanda senast en månad före årsmötet. Revisorn ska granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

STYRELSEN

29 § Sammansättning

Styrelsen består av ordförande samt sex (6) övriga ledamöter samt två (2) suppleanter. Styrelsen ska bestå av kvinnor och män. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs. Vid förhinder för ledamot ersätts ledamoten av suppleant. Om ledamot avgår i förtid ersätter suppleanten ledamoten i turordning enligt årsmötesbeslut för tiden till och med nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. Han/hon får utses till befattning inom styrelsen.

30 § Styrelsens åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter. Styrelsen ska - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att:

v se till att föreningen följer gällande författningar och bindande regler,

v verkställa av årsmötet fattade beslut,

v planera, leda och fördela arbetet inom föreningen och för detta utarbeta arbetsordning samt instruktioner för underliggande föreningsorgan,

v ansvara för och förvalta föreningens medel,

v tillställa revisorn räkenskaper mm enligt 28 §,

v förbereda årsmöte,

v Upprätta en handlingsplan innan säsongen startar som innehåller de aktiviteter/tävlingar som kommer att hållas under året.

Handlingsplanen ska bland annat innehålla:

v hemsidesinfo och nyheter

v anmälningsrutiner till tävlingar

v press och media kontakter samt mtrl till detta

v reklam, såsom lilla kalendern (fickfolder), planscher mm som kan användas i marknadsföringssyfte

v rutiner och ansvarig för SRIF vid arrangemang/sammankomster med andra föreningar och klubbar

Ordföranden ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter enligt föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut. Har ordföranden förhinder ska vice ordföranden träda in i ordförandens ställe.
Styrelsen ska besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt genom en särskild upprättad arbetsordning.

31 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning

Styrelsen ska sammanträda enligt fastställd mötesplan eller på kallelse av ordföranden. Ordföranden är skyldig att kalla till sammanträde då minst två ledamöter har begärt det. Underlåter ordföranden att utfärda kallelse får de som gjort framställningen kalla till sammanträde. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud. Ordföranden får besluta att ärende ska avgöras genom skriftlig omröstning (beslut per capsulam) eller vid telefonsammanträde eller med hjälp av annan teknisk utrustning. Vid sammanträde eller beslutsfattande enligt föregående stycke ska protokoll upprättas. Protokoll ska undertecknas av mötesordföranden och utsedd protokollssekreterare. Avvikande mening ska antecknas i protokollet.

32 § Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till kommitté eller annat organ eller till enskild medlem, anställd eller annan utsedd person. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke ska fortlöpande underrätta styrelsen härom.

TVIST

33 § Skiljeklausul

Talan i tvist där parterna är enskild medlem, funktionär, förening, Idrotts AB, SDF, DF, SF eller RF får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s stadgar eller SF:s stadgar, avgöras enligt fastställt reglemente för Idrottens skiljenämnd.

Dock ska följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den eventuella skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

Bilaga 1:

Idrott är:

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

Idrott består av:

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott:

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott:

Vi delar in vår idrott efter ålder, fordon och säkerhetskrav. Med barn- och ungdomsidrott avser vi i allmänhet idrott från det år du fyller åtta och fram till det år du fyller arton. Därefter utövar vi
vuxenidrott.

I barn och ungdomsidrotten är tävling en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. Runt om tävlingsmomentet är umgänge och att ha roligt tillsammans av viktig betydelse.
För att vara framgångsrik i vår idrott krävs att de tävlande har bra reaktionsförmåga och koncentration. I tävlingsidrotten är den egna prestationsförbättringen och det goda tävlingsresultatet vägledande.

Vår verksamhetsidé:

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att:

v den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll,

v alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet,

v den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar,

v de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet

v den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang. ” Bra idrott och bra i idrott” se bilaga)

Bilaga 2:

MALMÖ RACEWAY
HOME OF SPEED

Värdegrund

Gott ledarskap = Gott medarbetarskap

Kommer genom delaktighet, förtroende och omtanke!

Vi respekterar varandra:

För den vi är, för vad vi gör och det vi engagerar oss i.

Det innebär att vi:

Lyssnar på varandra och visar varandra respekt i ord och handling – även om vi har olika åsikter. Olikheter är positivt och en möjlighet till nytänk. Respekterar varandra både i möten och för det var och en utför. Att bli lyssnad på att få sin åsikt hörd är lika viktigt för alla. Det innebär dock inte att man alltid får sin egen vilja igenom, men att alla får vara delaktiga i den demokratiska processen på lika villkor.

Sju steg mot en bättre vardag

1. Vi pratar med varandra – inte om varandra!

2. Vi är viktigare än jag. Vi strävar efter samarbete och sammanhållning i laget.

3. Vi är ödmjuka och visar mod genom att våga be om hjälp och dela med oss av våra kunskaper.

4. Vi ser möjligheter och fastnar inte i problemen.

5. Vi visar engagemang genom att beslut blir genomförda.

6. Vi ser till att använda de resurser som finns hos gruppen i form av kunskap, kompetens och verktyg.

7. Vi lär känna varandra, våra medarbetare och leverantörer genom ett öppet, lyhört och personligt bemötande.

Bilaga 3:

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar. På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv. Det finns således mycket som är bra med idrotten. Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, till exempel användandet av droger.

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat, doping, för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bland annat allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter. (Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)